Köpcentrum, centrumbildningar och shoppingmalls - deras utveckling och påverkan på stadsbilden

Världens första köpcenter under tak byggdes i USA 1956 och efter det fullkomligt exploderade antalet, bara mellan 1960 och 1980 byggdes nästan 30 000 köpcentrum i USA. Och köpcentret kom snabbt att utvecklas till mer än bara en plats där man kunde handla. De kom att bli en social samlingspunkt där det förutom affärer även fanns restaurangen, biografer, nöjesparker, casinon, hotell och liknande. Begrepp som ”shopertainment”, ”eatertainment” och ”edutainment” föddes. Och givetvis var detta en uttänkt strategi från dem som ägde köpcentrumen för ju längre tid folk spenderar i köpcentrumen desto mer pengar spenderar de. Att handla är inte längre något nödvändigt ont utan har förvandlats till underhållning.

Cleveland Arcade från 1890 räknas som en av de första innomhusgalleriorna

Southdale Center från 1956 räknas som en av de första moderna shoppingmalls

Personligen är jag lite skeptiskt till att köpcentrumen har fått så pass stor roll i många människors liv. Det är min uppfattning att alltfler spenderar alltmer tid i köpcentrum, och det känns lite sorgligt att en dag i köpcentrumet nu för många är en lika accepterad fritidssysselsättning som en dag ute i skogen. Jag är också övertygad om att explosionen av köpcentrum har fått oss att överkonsumera, det vill säga köpa saker som vi egentligen inte behöver. Givetvis lockar även traditionella innerstadsaffärer till konsumtion men jag tror att köpcentrumen har eskalerat detta.

Köpcentrumen har även nackdelen att de utesluter en stor del befolkningen, och detta trots att de ofta ger sken av att vara till för alla. Det krävs för det mesta bil för att ta sig till köpcentrat vilket utesluter dem som inte har bil, alternativt pressar folk till att skaffa bil. Detta leder även till en annan nackdel, nämligen ökade utsläpp av växthusgaser samt krav på allt bättre vägar och större parkeringsplatser. Även pensionärer och rörelsehindrade kan ha svårt att ta sig till köpcentrumen, något som ställer till problem då många av de lokala butikerna tvingas slå igen. Dessutom avhyser köpcentrumen ofta uteliggare och annat oönskat folk, något som gör dessa personers situation än svårare plus att de gör köpcentrumet till en förskönad bild av verkligheten.

Världens största köpcentrum, Dubai Mall. Över 1200 butiker att jämföra med Täby Centrums 160.

Något som också är mycket tydligt är sambandet mellan köpcentrumens framväxt och nedgången i städernas centrala affärsdistrikt. I USA är effekterna av detta mycket kraftig, i de städer där köpcentrumen är starka så har det centrala affärsdistriktet blivit alltmer nedgånget. Medel- och överklassen har flyttat ut från stadskärnan och bor i stället i förorter och handlar i köpcentrum, detta gör att affärsidkarna i det centrala affärsdistriktet har fått ett kundunderlag som består av dem som är fattiga och/eller äldre. I USA är även de svarta överrepresenterade i stadskärnan. Detta leder till en förslumning av stadskärnan.

Det kan också tilläggas att det skett en förändring när det gäller i vilket skede köpcentrumen byggts. Ursprungligen byggdes köpcentrumen i anslutning till redan befintliga förorter men med tiden så blev ordningen den omvända, det vill säga man planerade förorten utifrån köpcentrumet. Ofta kunde köpcentrumet finnas på plats flera år innan den omkringliggande förorten var uppbyggd.

Hur man hanterar detta skiljer sig mycket åt mellan USA och England. I USA har man låtit marknadskrafterna styra och det är också där man kan se de största effekterna. I England däremot har man haft mycket strikta regler för hur och var man får bygga köpcentrum. Att man varit mer strikt i England beror på ett antal olika faktorer, till exempel så har man i England fler äldre och skyddsvärda stadskärnor än i USA vilket också medfört att motivet för att skydda dessa från förslumning varit större. Många engelska städer blev bombade under andra världskriget vilket ledde till att man fokuserade sina insatser på att bygga upp dessa istället för att bygga nya köpcentrum utanför staden. England låg dessutom efter USA när det gäller massförsäljning och bilägande vilket bromsade utvecklingen av köpcentrum. Dessutom har det centrala affärsdistriktet traditionellt sett alltid haft en mer dominerande roll i England än i USA.

USA och England är alltså två ytterligheter i hur man sett på framväxten av köpcentrum. USA har låtit marknadskrafterna få styra relativt fritt medan man i England haft mycket hårda regler för byggandet av köpcentrum. Övriga Västeuropa ligger någonstans mellan dessa.

Decentraliseringen av köpcentrumen är inte rakt igenom negativ. De centrala affärsdistrikten är till exempel fortfarande lämpade för specialbutiker. Och nöjes och turistindustrin har fått en allt större betydelse. Även myndigheter finns fortsatt i stadskärnan.

På många håll börjar man nu dessutom att åter satsa på de centrala affärsdistrikten, hur dessa satsningar går till varierar dock. I USA sker satsningen så vitt jag förstått det mestadels genom privata initiativ medan det i England sker genom statliga policys. Gentrifieringen av stadskärnan verkar vara mest utbredd i England. Och denna gentrifiering leder också till att fler butiker finner det intressant att etablera sig i stadskärnan. Detta tycker jag mig också se exempel på i Sverige. På Södermalm i Stockholm håller man nu på att rusta upp Hornstull och i samband med detta bygga en ny innerstadsgalleria. Nu kanske inte Hornstull innan var förslummat på samma sätt som många stadskärnor i USA är men platsen var med svenska mått mätt ganska nedgången. För en del innebär upprustningen att området förlorar sin själ men jag skulle tro att de allra flesta uppfattar det som något positivt och statushöjande. Området blir än mer gentrifierat. Detta med att bygga innerstadsgallerior har sina nackdelar också, till exempel så innebär det att alltmer av stadens ytor tas över av privata aktörer. En gatumiljö är ju öppen dygnet runt och sköts av myndigheter medan en galleria sköts av privata aktörer och dessutom ofta är stängd vissa tider på dygnet. Innerstadsgalleriorna kan göra att övriga stadsmiljön känns mer död.

Skiss över Hornstulls nya handelsplats

Så vilka faktorer var det som gjorde att köpcentrumen slog igenom på 50-talet och sedan dess haft en så central roll i vår stadsbild? Den enskilt största faktorn var det ökande antalet invånare i förorterna. Med förorternas utbredning så kom det också att uppstå ett behov av lokala köpcentrum. De som flyttade ut till förorten var ofta yngre köpstarka familjer vilket givetvis lockade affärsidkarna. En annan faktor är att kunderna alltmer kom att efterfråga den bekvämlighet som köpcentrumen gav. Och givetvis kom den ökade rörligheten i form av bilägande att spela en stor roll, med bilen kom köpvanornas att förändras på så sätt att man började handla alltmer sällan men när det väl skedde så storhandlade man. Kvinnornas allt större andel av arbetskraften kom också att gynna framväxten av köpcentrumen genom att detta ledde till en större total köpkraft samt att kvinnorna, som ju ofta även skötte hemmet, fick mindre tid till att handla och därför föredrog köpcentrumens bekvämlighet. Affärernas jakt på lönsamhet har dessutom lett till att storskalighet har premierats på bekostnad av de mindre affärsidkarna. Dessa nya kedjor placerar gärna sina stora supermarkets i förorternas köpcentrum. Även nya tekniska hjälpmedel så som avancerade kassasystem, streckkodsläsare, datoriserade lagerhanteringssystem och liknande har gett de större kedjorna en konkurrensfördel gentemot de mindre fristående affärsinnehavarna. Den nya tekniken är i många fall helt enkelt för dyr för de mindre affärerna.

Handeln på Internet växer stadigt och stod 2010 för 4.6 % av den svenska detaljhandelns omsättning. Och statistiken för 2010 visar också att 43 % av svenskarna handlar på Internet i genomsnitt någon gång per månad. Så detta är givetvis något som kommer att påverka de fysiska butikerna, jag tror dock att det är för tidigt att säga exakt hur detta kommer att yttra sig. Men ett minskat kundunderlag för de fysiska butikerna borde rimligen leda till att en del tvingas stänga. När det gäller de typer av varor som är mycket lämpade för att köpa på Internet så tycker jag mig redan se en minskning av fysiska butiker, till exempel upplever jag det som att antalet bokhandlare har minskat drastiskt. Något som är intressant är det faktum att 41 % ibland eller ofta besöker en fysisk butik för att få information om en vara men sedan gör själva köpet på Internet. Eftersom nätbutiken ofta har en annan ägare så innebär det ju att den fysiska butiken här drar nitlotten. Så de fysiska butiker som inte också har en väl fungerande näthandel har det antagligen ganska tufft idag. Dessutom är det så att Internet ger kunderna ett större utbud än vad till och med de största köpcentrumen kan erbjuda. Med Internet har du tillgång till i princip all världens varor.

Så att Internet ger konsumenterna stora fördelar står helt klart. Utbudet och tillgängligheten ökar dramatiskt och ofta är priserna även lägre. Men det finns också nackdelar, till exempel så missar man det sociala inslag som finns då man handlar i en fysisk butik. Man kan också tänka sig att Internethandeln i förlängningen kommer att Innebära att ännu fler små butiker läggs ner, detta då endast megakedjorna kommer att ha tillräckligt stort utbud och tillräckligt stora skalfördelar för att kunna konkurrera med Internethandlarna. Och en sådan utveckling vore ju mycket trist för stadsmiljön.